Löss
Fakta om löss
Löss (Phthiraptera) är en ordning i klassen insekter. Det finns över 3 000 olika lusarter.
Löss lever som ektoparasiter, d.v.s. de lever utanpå värdorganismen, på hårstrån eller fjädrar från olika däggdjur. Lössen har reducerade ögon och är vinglösa. Deras ben har kloliknande utskott som är anpassade för att klänga sig fast med.
Lössens ägg kallas gnetter.
Vanliga arter som orsaker problem för människor är flatlöss, huvudlöss och kroppslöss, även kallade klädlöss.
Bladlöss
Bladlöss (Aphidoidea) är ingen lus utan tillhör ordningen halvvingar. Bladlusen blir cirka 2 till 3 millimeter stora och lever av att suga näring ur växter. De är ofta gröna eller svarta och har en päronformad kropp.Bladlössen är flockdjur och syns oftast i stora, täta grupper med både ungar och vuxna. I Sverige finns cirka 365 arter av bladlöss. De flesta lever i södra delen av Sverige. Bladlusen som skadedjur Då bladlössen lever på att suga näring från växter, kan de orsaka stor skada på nytto och prydnadsväxter. En frisk planta kan oftast klara ett mindre bladlusangrepp men vid större angrepp kan växtens näringsbrist påverka tillväxthastighet, blomning, fruktproduktion medmera. Det finns också vissa bladlusarter som producerar ett enzym, som får växtens blad att rulla ihop sig. De ihoprullade bladen är känsliga för svampangrepp, vilket kan spridas till andra delar av växten, särskilt om plantan redan är försvagad av ett rejält bladlusangrepp. Bladlöss kan bekämpas genom biologisk bekämpning med insekter som lever på bladlöss, t.ex. nyckelpigor, sländor, parasitsteklar Nätvingelarver, blomflugelarver och bladluslejon. Man kan också spruta med hett vatten eller såpvatten på bladlössen eller använda något av de bekämpningsmedel som finns att köpa i trädgårdsbutiker.
