Loppor

Fakta om loppor

Loppor

Lopporna omfattar minst 2000 arter och underarter. Människoloppan, Pulex irritans, är numera sällsynt i våra rena och torra svenska bostäder. Den trivs där det är smutsigt och fuktigt. Den är fortfarande vanligt förekommande i många andra delar av världen. Loppor är 2–3 mm stora, vinglösa insekter. De är blodsugande parasiter med en från sidorna starkt tillplattad kropp. Många loppor har kraftiga bakben med vilka de kan göra långa hopp.

Loppans larver har inga extremiteter och lever på organiskt material i värddjurets bo. Puppan ligger inspunnen i en kokong, där den färdiga loppan sedan kan ligga i många månader och vänta på att ett värddjur ska dyka upp. Detta förklarar varför människor kan bli angripna av horder av loppor i hus som stått obebodda under lång tid. Loppor lever i regel på däggdjur, en mindre andel lever dock på fåglar. Lopporna är inte helt värdspecifika, vilket innebär att de ibland kan hoppa över till andra djurarter och då också överföra infektioner från en djurart till en annan. Sjukdomar som kan spridas med loppor är bl.a. pest och s.k. murin tyfus. Dammsugning och grundlig rengöring är bästa sättet att bekämpa en loppinvasion.

loppfakta